Tidigare kvarnar i Kvarnviken

By Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], from Wikimedia Commons
Högantorps vattenkvarn 2013. Foto av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], from Wikimedia Commons
Det har funnits kvarnar längs med ån som avvattnar Råcksta träsk under många hundra år. Innan den nuvarande kvarnen byggdes fanns en äldre kvarn som låg halvvägs mellan den nuvarande kvarnen och dammen.

Lantmäteriet Historiska Kartor Råcksta 1874.

I ett synprotokoll från 1797 finns en beskrivning av denna kvarn med tillhörande torp och andra byggnader. Byggnaderna finns kvar i samma läge på 1874 års karta.

Platsen för gamla kvarnen
Nytagen bild (juni 2018) av platsen för gamla kvarnen.

Kvarnhuset beskrivs som 7,5 meter långt och 7 meter brett med en höjd på 17 timmervarv. Vi tror höjd motsvarar den på Högantorps hjulkvarn överst på sidan. Högantorps kvarn, som byggdes i början av 1800-talet, är 10 x 8 meter, alltså något större. Men kvarnen i Kvarnviken hade två vattenhjul, båda tre meter höga. Det ena drev en mjölkvarn, det andra en sikt. Högst upp i kvarnen fanns en liten kammare med skorsten och spis. Tillflödet reglerades via två dammar, den övre motsvarar dagens kvarndamm.

Kvarnen fick en bit in på 1800-talet sällskap av en såg som låg nedanför den nuvarande kvarndammen. Den omnämns inte vid brandbesiktningen 1843, och var då förmodligen riven.

År 1837 byggdes en ny kvarn på samma plats med måtten 12 meter lång och 11 meter brett. Den nya kvarnen var större och utrustad med fler maskiner. Det är denna kvarn som Ljunglöf lät riva sommaren 1882.

Torpet Vilan, Vällingby 1952
Torpet Vilan, Vällingby 1952. Torpet på bilden har ungefär samma storlek, men med tegeltak, stora fönster och annan fasadbeklädnad.

Mjölnarstugan var från början en enkelstuga med måtten 9,2 x 4,8 meter som hade byggts 1792. Höjden anges till 11 timmervarv. Taket var av bräder som var täckt med torv och näver. Huset hade utanpå en liten förstuga med en timrad trappa.

Enkelstuga planritning By Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], from Wikimedia Commons
Enkelstuga planritning av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], from Wikimedia Commons
Huset innehöll en stuga och en mindre kammare. I stugan fanns en eldstad som stod för värme och där maten lagades, kammaren hade en grönglaserad kakelugn. Vinden användes som matförråd (visthus).

Vid brandbesiktning år 1843 har huset byggts på med en våning till.

Förutom kvarn och bostad fanns också ett stall, ett svinhus och ett uthus (lider). Stallet var ungefär lika stort (eller litet) som bostadshuset. Det vill säga ungefär 45 kvadratmeter. År 1838 byggdes ett nytt stall med ungefär samma mått, men på en annan plats längre bort från boningshuset.

Den här bebyggelsen fanns kvar fram till det att dagens kvarn stor färdig 1882, då allt revs. Idag finns bara en del grundstenar kvar (vi har inte märkt ut platsen.)

Av protokollet framgår att den första hjulkvarnen var gammal när platsen dokumenterades 1797. Kanske var det den kvarn som byggdes 100 år tidigare, då dåvarande ägaren Anders Strömner lyckades utmanövrera övriga intressenter från vattendraget.

Lantmäteriet Historiska kartor Råcksta 1690

På kartan från 1690 anges tre stycken kvarnar, förmodligen skvaltkvarnar. Dessa ägdes av Råcksta, Vällingby och Grimsta byalag.

Skvaltkvarn i Svalilt nära Simlångsdalen (Breareds socken) i Halmstads kommun. Av Cerrito [GFDL or CC BY 3.0], from Wikimedia Commons
En skvaltkvarn är en enklare konstruktion än den ovan beskrivna hjulkvarnen. Medan en hjulkvarn har ett stående hjul, så har en skvaltkvarn ett liggande. Kraftöverföringen skede direkt via en axel från skovelhjulet till löparen i stenparet.

Vattentillgången är idag så dålig att det är sällan vi kan köra kvarnen på vatten. Detta är inget nytt enligt gamla kartor. Redan på 1600-talet var det sällan mer vatten än att det gick att mala endast vår och höst. Det var detta faktum som gjorde att dagens kvarn redan från början utrustades med fler kraftkällor.

Referenser

Brandförsäkring 1843, 1882 och 1883. 

Ahnlund, Henrik. 1966. Spångas bebyggelsehistoria. I Staf, Nils (red.) Spånga sockens historia. Stockholm: Stadsarkivet. 183-187

Stockholms stads museinämnd (1947). Berättelse över museinämndens verksamhet under år 1946. Stockholm. 

Lantmäteriet Historiska Kartor Råcksta 1690 och 1874.

Högantorps vattenkvarn 2013. Foto av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], from Wikimedia Commons

Enkelstuga planritning av Holger.Ellgaard Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], from Wikimedia Commons

Skvaltkvarn i Svalilt nära Simlångsdalen (Breareds socken) i Halmstads kommun. Av Cerrito [GFDL or CC BY 3.0], from Wikimedia Commons