Ur arkiven – Kerstin Järnvik minns Kvarnviken 1927

Mjölnarbostaden 1927.
Mjölnarbostaden 1927.

Föreningen som sköter om Museet Kvarnvikens kvarn & Såg har haft besöksdagar sedan 1980-talet. En del av alla som besökt oss har haft egna minnen av kvarnen. I september 1990 hände många saker. Svenska Dagbladet skrev om kvarnen, TV-aktuellt filmade ett inslag och föreningen hade kvarndag (öppet hus).

Denna uppmärksamhet gjorde att Kerstin Järnvik kom till kvarndagen och berättade om sina minnen från Kvarnviken. Hon donerade också bild av mjölnarbostaden ovan. Huset är sig likt, men det finns en inhägnad runt huset, en gärdsgård.

Här följer ett utdrag från föreningens anteckningar från detta tillfälle.

Många kom till kvarnen trots regnet. Bland dem fanns Kerstin Järnvik, som kom ända från Stureby.

Kerstin, som sett en artikel om kvarnen i Svenska Dagbladet, trotsade regnet och kom för att återse det ställe där hon hade tillbringat 4 härliga månader med sin familj sommaren 1927. De hyrde rum av dåvarande mjölnaren Gustaf Emil Eriksson.

Kerstin minns kanske inte så mycket av sin vistelse vid Kvarnviken, hon var ju så liten då, men, som alla vet, finns det vissa bilder som bränner sig fast i minnet för resten av livet. Vi har säkert sådana minnen, de flesta av oss.

Kerstin minns speciellt alla hästar från Råcksta gård som betade fritt inom kvarnområdet när de inte arbetade. ”Det var roligt att se på hästarna från fönstret en trappa upp”, säger Kerstin, ”men det var inte så roligt att sitta ensam på torrdasset och finna sig omgiven av alla dessa STORA hästar”! Då var det skönt att ha pappa till hands.

Kerstin minns också bäcken. En dag trillade hon i. ”Oh! Vad kallt det var”. Men, pappa fanns i närheten och kunde bära lilla Kerstin inomhus och värma upp henne!

Kerstin lekte med Erikssons barn, Lily och Gösta, även skogsvaktaren Anderssons Ulla var med och lekte. Kerstin minns också att hon gick med Erikssons barn och hämtade mjölken i Sjöhagen. Där fanns en svart katt som kallades Häxan.

Till julen 1927 hade det snöat och det var så fint skidföre att Kerstins pappa åkte skidor från Sundbyberg till Kvarnviken och överlämnade julgåvor till familjen. 

Men Kerstin fick inte gå in i kvarnen för att leka. Det var farligt och därför strängt förbjudet.

Kerstin hade med sig fotografier från 1927 som visar mjölnarstugan omgiven av en gärdsgård, troligen för att hindra hästarna att komma för nära mjölnarbostaden. 

Kerstin var mycket glad att återse Kvarnviken efter så lång tid och har så många ljusa minnen. Hon tyckte också att det var så intressant att äntligen få gå in i kvarnen!

Av Kerstin Järnvik berättelse, och andra vi har, framgår att Råcksta gård hade sin djur på bete i skogen runt gården. Det var inget konstigt med det, alla bönder hade sina djur på bete på sina utmarker. Men idag är lätt att glömma att skogarna än gång var betade och betydligt mer öppna än de är idag. Och att staket runt husen var till för att hålla djuren ute.

Kommentera