Utrustningen i kvarnen – Dubbel valsstol

Gerbrueder Seck Darmstadt

Dubbel valsstol

Tillverkare: Gebrueder Seck i Darmstadt, Tyskland.

Inköpt år: Efter år 1916 (är inte omnämnt i 1916 års brandförsäkring).

Placering: På mellanvåningen, den står nu där ett av stenparen tidigare stod.

Funktion: Valsstolens uppgift är att sönderdela sädeskomet, så att skal, kärna och grodd skiljs åt. Valsstolen arbetar tillsammans med plansikten.

I slutet på 1800-talet kom valsstolen att ersätta stenparen. Valsstolen bygger på tekniken med två valsar som roterar istället för tekniken med kvarnstenarna.

Om man jämför valsstolen med stenparen, har den många viktiga fördelar, som till exempel större effektivitet, energisnålare, tar mindre plats och är mera lättskött. Valsarna är av stål och kokillgjutna. Hårdheten och porositeten är olika för ”skråvalsar” och ”glattvalsar”.

I valsstolen klipps och kläms malgodset istället för att krossas, som i stenparet. När till exempel vetesikt ska malas, försöker man i möjligaste mån att skilja kärna och skal åt genom att på ett varsamt sätt klämma eller pressa ut kärnan ur skalet efter att kornet har klippts upp. På det viset tar man stora skalflagor, vilket underlättar när man skall skilja bort dessa. Man brukar kalla det för ”skråningar” eller ”skrotningar”, när man skiljer skal och kärna åt. Skal- och skaldelar som avskilts från processen tas tillvara som kli. Den så kallade utmalningen sker mellan finräfflade eller glatta valsar.

Valsstolen vid Kvarnvikens kvarn är av dubbel typ, där maldes skrå (malgods med skal) på ena sidan och kärna på andra. Denna valsstols valsar är av stål. På ena sidan sitter två valsar av räfflad typ, så kallad skråvalsar och på andra sidan är det släta valsar så kallad glattvalsar. Valsarna gick med olika hastighet. Valsarnas olika hastighet i förhållande till varandra har också betydelse för vad valsstolen är lämplig för och hur resultatet av malningen blir. Valsstolen måste likt många andra maskiner aspireras (ventileras) för att få bort den fuktiga värme som alstras vid matningen, annars finns risk för degbildning inne i stolen.

Oftast är stigningen för matning av vete mellan 10-15 % på skråsidan, och något högre på kärnsidan. Stigningen på valsarna innebär att räfflingen går något diagonalt i förhållande till horisontallinjen. För råg är värdena något högre, ca 12-18 %. Räfflorna är vanligtvis störst på skråsidan där malgodset är störst (5-6 stycken per cm) och vid kärnsidan blir det något mindre (10-12 stycken per cm). En valsdiameter på 300 mm är lämplig för både vete och rågmalning.

Maskinens skick

Valsstolens är i ett bra skick och funktionsduglig. Skråvalsarna på valsstolen har blivit slipade i början av 1990-talet då även en allmän renovering genomfördes.

Underhåll och skötsel

Föreningens plan och målsättning 2003. Föreningen har för närvande inga planer på att använda valsstolen trots att den fungerar. Anledningen till detta är att den är mycket svår att hålla ren.

Kommentar Dikman & Thomé 2003. Det är fullt förståeligt att föreningen inte vill använda valsstolen med tanke på det arbete som krävs för att få den ren. Den är intressant ändå, som ett fint exemplar av en ålderdomlig modell av den dubbla valsstolen.

Genomförda åtgärder. –

Referens

Kvarnvikens Kvarn i Råcksta: En kulturhistorisk dokumentation, av Lisa Dikman och Maria Thomé, 2003.