Ångbåtslinjer till Kanaan

Nya Hillersjö lägger till vid Kanaan. Foto A. Eurenius, senast 1897, CC BY-NC-SA.

Kvarnvikens kvarn ligger bara några tiotal meter från Mälaren. Kvarnen har enligt karta från 1880-talet haft en egen brygga för godstransporter. En kilometer bort fanns Kanaans brygga där passagerarångfartyg stannade under årtiondena före och efter sekelskiftet 1900 på traden Stockholm Brogård.

Trafiken till Brogård ser ut att ha kommit igång 1859. Aftonbladet 16 maj 1859.

Trafik med ångfartyg ser ut att ha börjat på denna rutt 1859, men då inte via Hässelby och Blackeberg. Denna linje är den första mellan landsbygden i Mälaren och Stockholm. Vid sekelskiftet 1900-talet fanns en mängd linjer längs med hela Stockholms skärgård, från Sandhamn i Öster till Arboga i väster. Den övervägande mängden transporter skedde i Mälaren, från landsbygden in till staden. Före ångbåtslinjerna skedde alla transporter med häst och vagn eller båtar som roddes eller seglades. På slutet av 1860-talet hade roddbåtar och segelskutor i stort sätt försvunnit.

Hästtransport på landsväg, Örby Stockholm. Fotograf: Okänd 1900, CC BY-NC-SA. Stockholms stad Digitala Stadsmuseet E1866.
Nya Dagligt Allehanda 14 maj 1860.

Året efter, 1860, trafikeras Löfstafjärden med ångslupen Bro-Svartsjö via Hillersjö, Lennartnäs, Skå-Edeby, Hesselby och Blackberg. Bro-Svartsjö får enligt uppgift återkommande tekniska problem vilket ger slupen öknamnet ”Bro-Trasig”.

1865 sköts trafiken av ångslupen Stäket, som egentligen är Bro-Svartsjö, men med nytt namn. Nu anges Rödbodtorget som hamn i Stockholm.

Aftonbladet 29 april 1865.

Tack vare ångbåtarna fick jordbrukarna kring Mälaren möjlighet att ta båten in till Stockholm, där de kunde sälja sin varor utan mellanhänder.

Grönsaksförsäljning på Munkbron. Foto: T. Uddén, ca 1900, CC BY-NC-SA. Stockholms stad Digitala Stadsmuseet F45201.

Råcksta gård, som Kvarnviken tillhörde, köptes av Ljunglöf 1872. Han ägde också Skå-Edeby sedan tidigare. Under 1870-talet anges tyvärr inte namnen på stationerna som anlöps. Nu utgår fartygen från Mälartorget. Resan från Brogård till Mälartorget anges till ungefär fyra och en halv timme.

Mälartorget 1904. Foto: Okänd (CC-PDM). Vid kaj ligger Nya Svartsjölandet, Hillersjö, Nya Hillersjö och eventuellt Ekolsund.

Fartyget Nya Svartsjölandet byggdes 1900 för ett bondeägt bolag på Färingsö. Detta fartyg seglar än idag, men numera på Saltsjösidan med namnet Västan. Fartyget är sedan 1938 ägt av Waxholmsbolaget. Nya Hillersjö är byggt 1901 och är idag omdöpt till Prins Carl Philip och ägt av Strömma.

Stan med omgivningar. Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.

År 1875 är det Brage som står för trafiken.

Nya Dagligt Allehanda 7 maj 1875.

Passagerarångfartyget Brage 1905 . Foto: Okänd (CC PDM). Brage byggdes 1870 och skrotades 1922.

Första gången vi har hittat Kanaan som reguljär station är 1879. Rutten är Munkbrohamn i Gamla stan, Ålsten, Kersö, Nockebybro, Gubbkärret, Tyska botten, Blackeberg, Kanaan, Hillersjö, Lennartsnäs med slutstation Brogård.

Aftonbladet 12 maj 1879.
Sträckan Munkbrohamnen till Aunero. Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.

I tidningar på 1880-talet annonserades att ångfartyget Freja utgick varje helgfri dag 14:30 från Munkbrohamnen  i Gamla stan till Brogård. På vägen anlöptes Aunero, Ålsten, Kärsö, Nockeby, Gubbkärret, Tyska botten, Blackeberg, Kanaan, Hesselby, Lamerudd, Kumla, Skå-Edeby, Mörby, Fågelängen och Lennartsnäs. Från Brogård till Stockholm följande dag klockan 4.00 på morgonen.

Aunero till Blackberg. Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.
Freja 1873. Foto: Okänd (CC-PDM). Freja byggdes 1873 och kallades först Wenngarn, senare Södertelge. 1880 blev namnet Freja.

Ångbåtstrafiken mellan landsbygden kring Mälaren och Stockholm var intensiv under 1870-talet fram till 1920-talet. Kvarnvikens kvarn, eller Qvarnvikens Ång- och Vattenqvarn, byggdes längs med linjen Brogård – Stockholm med daglig förbindelse med staden.

Dagens Nyheter 1883-01-29
Aftonbladet 18 maj 1881.
Ångbätslinjen mellan Kvarnviken och Skå-Edeby. Ljunglöf köpte Skå-Edeby 1857 och Råcksta 1872. Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.

Ett annat fartyg som trafikerade Kanaan var Hillersjö.

Aftonbladet 7 maj 1883. Brage avgår varje helgfri dag 15:00 från Munkbrohamnen. Tillbaka dagen efter 4:30.
Ångbätslinjen mellan Kvarnviken och Brogård. Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.
Nya Dagligt Allehanda 12 april 1887. Nu var det Hillersjö som gick traden till Brogård.
Ångfartyget Hillersjö. Foto: Okänd (CC PDM). Hillersjö byggdes 1884 och skrotas 1960. Men var är bilden tagen?

På David Magnus Euréns Ångsbåtskarta öfver Stockholms omgifningar, utgiven 1897, är Qvarnviken angiven som station. Det betyder att bryggan vid denna tid var flitigt använd för transporter av säd och mjöl.

Betyg för Per Erik Mellström efter tjänstgöring som eldare på Hillersjö på linjen Stockholm – Brogård från och med den 3 maj 5 augusti 1909. Per Erik blev Kvarnvikens sista arrendator då den var i drift.
Mälartorget 1920. Foto: Okänd (CC-PDM). Fartyget med namnet Hesselby hette tidigare Hillersjö. Notera hur mycket gods som har kommit eller ska transporteras med fartygen.
ENA II ankommer Berghamns brygga, Hässelby, 8 juni 1952. Foto Oscar Norberg (CC PDM). Fartyget byggdes 1883 och döptes då till Ekolsund. Fick namnet Ena II 1933.

Trafiken till Hässelby fortsatte in på 1950-talet, men då som sommartrafik. Ångbåtslinjerna konkurrerades i praktiken ut på 1920-talet från lastbilar och bussar. På 1920-talet började bussar trafikera Hässelby med entimmarstrafik, ångbåtarna gick bara en gång om dagen.

Buss Nr. 4. Foto Okänd 1920, CC BY-NC-SA S:t Eriksplan – Centralstation – Brunkebergstorg – Södra Bantorget. Stockholms stad Digitala Stadsmuseet Fa33817

Hur länge Kanaan och Qvarnviken var stationer vet vi inte, men vår bedömning idag är att Kvarnviken som handelskvarn upphörde under 1920-talat.