blogg

Ur arkiven – Berggrens handelsträdgård

I 2002 års decembernumer av vårt medlemsblad
Hembygsnytt fanns en artikel författad av Lars Berggren. I denna berättade Lars om hur hand farfar anlade en handelsträdgård i Hässelby. Jag har lagt in länkningar i texten. 

Trädgårdsstaden Hässelby

Den 9 mars 1907 kom min farfar Lars-Erik Berggren till Hässelby för att där starta en handelsträdgård. Han kom närmast, från Örbyhus Slottsgård, där han under ett antal år varit slottsträdgårdsmästare.

Det var flera trädgårdsmästare som kom till Hässelby i början av seklet. I slutet av 1920-talet hade något 100-tal etablerat sig där.

Orsaken till att denna trädgårdsstad växte upp, var att en förbränningsstation för sopor anlagts vid Lövsta, några km från Hässelby i slutet av 1890-talet. Eftersom det var gott om hästar i huvudstaden på den tiden, blev det en hel del stallströ, som fraktades ut till Lövsta.

Stationsinspektor Lindau på Riddersviks station, (senare Hässelby station) kom på idén att sälja tomtmark till hugade trädgårdsmästare som med hjälp av stallströ ville lägga varmbänk för odling av grönsaker och i viss mån även blommor. Försäljningen gjordes i samråd med greve Bonde på Hässelby Slott, som var ägare till marken.

Trädgårdsmästarna hade som regel ett hårt arbete för att få igång sina trädgårdar, men de flesta lyckades och byggde efter en tid upp prydliga bostadshus och så småningom också växthus. Varorna såldes på torgen inne i Stockholm, och ofta var det mästers fru, som ombesörjde den försäljningen. I början fraktades produkterna på båt, som avgick från Berghamns brygga.

Berggrens rosodlingar i Hässelby

Min farfar hade år 1915 kommit så långt, att han byggt fyra små växthus. I ett av dessa planterade han så sina första drivhusrosor. Huvudsorten hette Mälarrosen, och var lysande röd. Min farfar talade ofta om den. Under första världskriget sprang priserna på trädgårdsprodukter i höjden. Farfar berättade att farmor Josefina kunde åka till torget med två stora korgar, som hon bar en på varje arm, fyllda med drivhusrosor. När dagen var slut kunde hon komna hem med en tusenlapp.

Min far, Gustav /Gösta/ Erik, som föddes på Örbyhus Slott, hade alltifrån början hjälpt sin far med trädgården och fr.o.m. 1924 övertog han driften, som var inriktad på samma produkter, som pappa Lars-Erik odlat, d.v.s. snittrosor, krysantemum samt diverse grönsaker och blommor på friland. En uppskattad grönsak, som farfar odlade redan på Örbyhus Slott var kronärtsskockan.

Min far drev företaget på ett förtjänstfullt sätt, så att när vi var framme vid slutet av 1940-talet, var hela markarealen täckt med växthus på en yta av c:a 12000 m2.

Rosodlingarna flyttar till Upplands-Bro

I början av 1950-talet började vi bli trångbodda i Hässelby eftersom staden pockade på större ytor för blivande bostadsbebyggelse. Far och jag såg oss därför omkring för att finna ny lämplig mark, där man skulle kunna starta på nytt.

Efter mycket sökande fann vi en lantgård i Upplands-Bro, c:a 35 km nordväst om Hässelby. Den hette Lövsta och låg vid norra änden av Lejondalssjön. Gården hade en gång ägts av Gustav Vasas far Erik Johansson. Vi köpte gården år 1953 och 1954 började vi bygga de första växthusen. Att vi fastnade för just den här gården, berodde på att här fanns riklig tillgång på vatten till växthusen.

Det var inte så lätt att både driva lantbruk och odla rosor i växthus jämsides. Jag arrenderade då ut lantbruket till min befallningsman.

I växthusen växte rosorna bra, mycket beroende av ny färsk jord och en duktig rosodlare, Raino Valtonen. När vi drivit odlingen på Lövsta Gård under exakt 10 år, kom beskedet att Svea Livgarde skulle köpa gården, där den, som skulle ingå i ett s.k. skyddsområde omkring regementet. Jag sålde då gården, men fick arrendera växthusen under ytterligare en tioårs period. Samtidigt hade jag sett mig om efter ny lokalitet och fann den nere vid Bro samhälle. Där hade jag möjlighet att köpa en del av Finnsta gård. Arealen var c:a 22 har. Detta skedde under år 1965.

Under de kommande 14 åren byggdes det upp en växthusyta på 16000 m2, där vi uteslutande odlar snittrosor.

En längre version av texten finns här.

Lars Berggrens memoarer finns här.

Nästa station Kvarnviken


Del av ångbåtslinjen mellan Brogård och Stockholm. Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.

Under andra halvan av 1800-talet började det byggas vad vi idag kallar kollektivtrafik runt Stockholm. På land anlades järnvägslinjer. I Stockholms skärgård, som sträcker sig från Arboga i väster till Sandhamn i öster, etablerades ett allt mer finmaskigt nät av ångbåtslinjer.

Fortsätt läsa ”Nästa station Kvarnviken”

Ur arkiven – Bertel Hast minns sin barndom

Vällingby skolhus. 6 augusti 1950 klockan 11:00. Foto: Åke Blomberg (CC BY-NC-ND)

I föreningens tidning Hembygdsnytt nummer 1 år 1987 fanns en artikel om Vällingby / Hässelby i förvandling av Bertel Hast, där Bertel berättar om sin barndom under 1930-, 40- och 50-talen.

Fortsätt läsa ”Ur arkiven – Bertel Hast minns sin barndom”

Organisering av arbetet på en kvarn

Kvarnvikens kvarn är en välbevarad kvarn som var i drift 1883 – 1950. För sin tid var det en ganska liten kvarn. Den hade från början fyra stenpar, tre dubbelsiktar, en porslinsvals och ett komplett rens- och krossverk. Senare byttes ett av stenparen ut mot en dubbel valsstol med tillhörande plansikt. Kvarnen drevs med vattenturbin när vattentillgången var god, annars med reservkraft. Från början en lokomobil, därefter har reservkraften varierat genom åren.

Vi saknar i Museet Kvarnvikens Kvarn & Såg en beskrivningar av hur arbetet i kvarnen organiserades. Det finns dock beskrivningar från andra kvarnar av kvarnarbetare och mjölnare under årtiondena före och efter sekelskiftet 1900. Den mest utförliga beskrivningen vi har är Helmer Solids bok Kvarnarbetarminnen: Skildringar av arbetet vid olika kvarnar 1916 – 1969.

Fortsätt läsa ”Organisering av arbetet på en kvarn”

30 år som museum

Kvarnens dag, söndag 29 maj 1988

För några veckor sedan skrev Björn i ett inlägg att vi nu haft öppet hus där vi visat upp kvarnen i drift i 30 år. Jag har läst i föreningens nyhetsblad ”Hembygdsnytt” om de första årens arbete.

Fortsätt läsa ”30 år som museum”

Städning av spannmålsmagasinet söndag 14 oktober

Matsalsbord, en del av vår utställning i spannmålsmagasinet.

Vi söker frivilliga som kan hjälpa till och städa spannmålsmagasinet söndagen den 14 oktober. Vi planerar att starta klockan 9.00.

Fortsätt läsa ”Städning av spannmålsmagasinet söndag 14 oktober”

Kvarnåret 2018

Klarblå himmel, strålande sol och många besökare hade vi på kvarndagen den 16 maj 2018.

Varje år sedan kvarnen återstartades för 30 år sedan, har vi vår och höst haft kvarndagar då vi visat upp Kvarnvikens Kvarn & Såg i full drift. I år hade vi fem kvarndagar: två i maj, en i augusti och två i september. På kvarndagarna har vi sålt nymalet mjöl och haft vår kafeteria öppen med nybakade bullar och Upplandskubb. Vid de tre senaste tillfällena har vi också haft utställningar i magasinet som varit välbesökta.

Nu tar kvarndagarna vinteruppehåll. Men vi i föreningen kommer att fortsätta med olika aktiviteter. En del renoveringsarbeten kommer att utföras, och vi kommer fortsätta bygga på våra utställningar i magasinet.

Vi vill tacka alla som besökt oss under året, och ett extra stort tack till alla frivilliga som ställt upp och arbetat för att göra kvarndagarna möjliga.

Frivilliga sökes till årets sista kvarndag söndag den 23 september

 

Mjölnare med decimalvåg.

Vi har haft två kvarndagar (öppet hus) under hösten med många besökare. Tack vara alla frivilliga som ställt upp har dessa kvarndagar blivit lyckade för våra besökare.

Om en vecka på söndag den 23 september kl 11-16 är dags för årets sista kvarndag. Det behövs frivilliga krafter före, under och efter vi har öppet. Det är gräs som ska klippas, stolar och bord som ska tas fram, hjälp i kaffeserveringen och i mjölförsäljning, hjälp med guidning i kvarnen, sågen och museet, och hjälp med städning efteråt. Har du möjlighet att hjälpa till är du välkommen! Maila gärna Björn på bjorn@kvarnvikensmuseum.se och berätta att du kommer.

Dagen före vi har öppet, på lördag den 22 september, kommer vår mjölnargrupp att mala. Detta är ett fysiskt krävande arbete. Vill du hjälpa till och mala, och få en möjlighet att lära dig mala, så kontakta mjölnare Björn på telefon 070-548 14 11 eller maila bjorn@kvarnvikensmuseum.se och prata med honom så får du reda på tider och vad du behöver ha med dig.