Organisering av arbetet på en kvarn

Kvarnvikens kvarn är en välbevarad kvarn som var i drift 1883 – 1950. För sin tid var det en ganska liten kvarn. Den hade från början fyra stenpar, tre dubbelsiktar, en porslinsvals och ett komplett rens- och krossverk. Senare byttes ett av stenparen ut mot en dubbel valsstol med tillhörande plansikt. Kvarnen drevs med vattenturbin när vattentillgången var god, annars med reservkraft. Från början en lokomobil, därefter har reservkraften varierat genom åren.

Vi saknar i Museet Kvarnvikens Kvarn & Såg en beskrivningar av hur arbetet i kvarnen organiserades. Det finns dock beskrivningar från andra kvarnar av kvarnarbetare och mjölnare under årtiondena före och efter sekelskiftet 1900. Den mest utförliga beskrivningen vi har är Helmer Solids bok Kvarnarbetarminnen: Skildringar av arbetet vid olika kvarnar 1916 – 1969.

Fortsätt läsa ”Organisering av arbetet på en kvarn”

Kvarndag (öppet hus) söndag 9 september

Vägen Råcksta gård – Vällingby gård. 20 augusti 1950. Foto: Åke Blomberg.

På söndag den 9 september är det åter öppet hus i Kvarnvikens kvarn klockan 11-16.

Vi har nymalet ekologiskt mjöl till försäljning och kaffeservering i kvarnkammaren.

Gratis inträde.

I spannmålsmagasinet har vi börjat bygga upp utställningar med olika teman. Bland annat en utställning om hur ett mjölnarhem såg ut i början av 1900-talet. Och om kvinnornas arbetsvardag vid samma tid. I spannmålsmagasinet finns också fotografier av Åke Blomberg från 1948-1950.

Lyckad kvarndag 26 augusti

Idag har vi haft en lyckad kvarndag. Vädret var bra, med undantag av en rejäl regnskur mitt på dagen. Vi kunde nu visa upp våra påbörjade utställningar i magasinet samt eldrummet i kvarnkällaren. Kanelbullarna från Nockeby Bageri och Upplandskubbarna i kaféet var uppskattade av besökarna. Nästa kvarndag är om två veckor, 9 september.

Frivilliga att hjälpa till på söndag

På söndag 11-16 är det öppet hus/kvarndag. Vi har akut behov av frivilliga som hjälper till. Det behövs personer till mjölförsäljning, kaffeförsäljning och hjälp med malning.

Du som kan hjälpa till är välkommen vid 10-tiden. Ring gärna Björn på telefon 070-548 14 11 eller maila bjorn@kvarnvikensmuseum.se.

Ur arkiven – Kerstin Järnvik minns Kvarnviken 1927

Mjölnarbostaden 1927.
Mjölnarbostaden 1927.

Föreningen som sköter om Museet Kvarnvikens kvarn & Såg har haft besöksdagar sedan 1980-talet. En del av alla som besökt oss har haft egna minnen av kvarnen. I september 1990 hände många saker. Svenska Dagbladet skrev om kvarnen, TV-aktuellt filmade ett inslag och föreningen hade kvarndag (öppet hus).

Denna uppmärksamhet gjorde att Kerstin Järnvik kom till kvarndagen och berättade om sina minnen från Kvarnviken. Hon donerade också bild av mjölnarbostaden ovan. Huset är sig likt, men det finns en inhägnad runt huset, en gärdsgård.

Fortsätt läsa ”Ur arkiven – Kerstin Järnvik minns Kvarnviken 1927”

Nya remmar till elevatorer

Idag blev vi klara med ett projekt i kvarnen, byte av remmarna i elevatorerna till rensverket. Det är 2 remmar med 39 plåtskopor på varje rem, som transporterar upp säden från källaren till vinden när man rensar säden. Jobbet har tagit en dryg månad att färdigställa. De gamla remmarna var slitna och riskerade att gå av, så bytet var nödvändigt för att kunna fortsätta att använda rensverket. Som tur är så finns det fortfarande nya remmar i gammal stil att köpa.

Nya skyltar inne och ute

Ny skylt just uppsatt.

Nya skyltar i Kvarnviken

I helgen satte vi upp nya informationsskyltar utanför kvarnen. Ny text och med QR-kod till hemsidan.

Nya skyltar inne i kvarnen och i spannmålsmagasinet.

Vi har också bytt en del skyltar i kvarnen, och satt upp nya i magasinet. Också en del av dessa har QR-kod med länk. Om man t.ex. står  framför triören och vill veta mer än vad som står på skylten, scannar man QR koden och kommer till informationen om just triören.

Angående hemsidan, så har vi fortsatt lägga till information och bilder om historia, byggnader, maskiner och föremål.

Vi har också gjort en del städarbeten. På nästa kvarndag kommer vi att kunna visa upp ett av eldningsrummen i torkrian, och en liten utställning i magasinet om hur en mjölnarfamilj bodde och levde (när de inte malde mjöl) på 1920- och 30-talen. Vi har fått en del möbler och utrustning skänkt till museet.

Historien om en samhällsomstörtande gjutjärnsspis

J. & C. G. Bolinders, Stockholm. No. 30

De flesta av oss har upplevt hur en enstaka pryl kan förändra våra liv. Jag tänker på den smarta mobilen. En liknande omtumlande ny produkt förändrade livet i Sverige under de sista decennierna på 1800-talet. Gjutjärnsspisen.

Fortsätt läsa ”Historien om en samhällsomstörtande gjutjärnsspis”

Kulturhistorisk dokumentation är nu online

Kvarnvikens kvarn fasad norr, Copyright Lisa Dikman 2003

I juni år 2000 tog Länsstyrelsen i Stockholm beslut om att förklara Kvarnvikens kvarn för byggnadsminne. Beslutet omfattade hela kvarnområdet: kvarndammen och turbintuben, bron, vattenrännan, kvarnbyggnaden, spannmålsmagasinet, transportverket, sågen, torkladan och mjölnarbostaden.

Några år senare (2003) utfördes en byggnadsantikvarisk dokumentation av kvarnen med inriktning på såväl produktion som byggnader. Dokumentation, som utfördes av Lisa Dikman och Maria Thomé, var tänkt att användas av såväl föreningen Museet Kvarnvikens Kvarn & Såg och institutioner inom kulturmiljövård som av en intresserad allmänhet.

Med denna dokumentation som utgångspunkt har vi skapat ett informationsmaterial här på vår hemsida på ett antal sidor. Varje sida dokumenterar en sak, till exempel kvarnbyggnadens portar.

Utformningen följer i stort sätt den ursprungliga av Dikman och Thomé. Vi har uppdaterat beskrivningarna så att de stämmer med dagens situation. Dikman och Thomé avgränsade sitt arbete till att lägga tyngdpunkten på kvarnbyggnaden med dess utrustning. Övriga byggnader och delar av anläggningen beskrevs endast kortfattat. Föreningen har för avsikt att komplettera dokumentationen av övriga delar.

Vi kommer fortsättningsvis dokumentera föreningens planer, underhåll och skötsel på dessa sidor.

I arbetet med att lägga upp de här sidorna kan det smugit sig in en del fel. Jag har enbart haft tillgång till rapporten på papper. Denna har jag OCR skannat, en process som inte alltid blir korrekt. Jag är ansvarig för alla fel, och tar tacksamt emot påpekande om allt från stavfel till faktafel: jan-erik@kvarnvikensmuseum.se.

Stort tack till Lisa Dikman och Maria Thomé.

Byggnader

Maskiner och utrustning

Kvarnvikens kvarn fasad öster Copyright Lisa Dikman 2003

Hur fungerande Kvarnvikens kvarn, egentligen?

Kvarnvikens Kvarn I

Hur fungerade egentligen Kvarnvikens kvarn? Vi kan inte med säkerhet säga hur kvarnen användes, vi har inte hittat någon skriftlig redogörelse. Vad vi har är en välbevarad anläggning där det mesta är sig likt från 1880-talet. Vad vi kan göra är att ”läsa” kvarnens maskiner och utrustning. Utifrån detta kan vi skapa en bild hur kvarnen kan ha använts.

Även om kvarnen i stort är intakt från 1880-talet så har en ombyggnad skett omkring år 1900. Den första tiden, från 1882 till 1900, kallar vi Kvarnvikens Kvarn I.

Under den här perioden skedde malning med de fyra stenparen som då fanns i kvarnen. Mjölet siktades sedan i någon av de tre siktarna som finns på mellanvåningen. Dagens besökare får uppleva just detta, eftersom vi renoverat ett stenpar och en sikt. Men det som dagens besökare inte ser, är hur automatiserad kvarnen ursprungligen var. Säden kunde matas med transportörer och elevator från inlastning och in i magasinet. Och säden kunde matas via transportör till kvarnen där säden maldes och skitades. Därefter kunde mjöl och kli matas tillbaka till magasinet för packning. Och mycket av de här flödet var helt automatiserat, som i en modern processindustri.

Vi har lagt upp en sida som ger en översiktlig beskrivning av denna första period (klicka här).

Vid ombyggnaden år 1900 skedde flera saker. Den ursprungliga turbintuben i trä ersattes av en i betong som lades under marken. Samtidigt ersattes ett av stenparen med klämvalsstol, valsstol och plansikt. Detta gjorde malningen mycket enklare.

I övrigt så kunde kvarnen fungera på samma sätt som tidigare. Vi kallar denna period för Kvarnvikens Kvarn II. Denna period varade till nerläggning 1950 (läs mer här).

Sedan följde en 30 år lång period då kvarnens maskiner sakta förföll eftersom de inte användes. Men 1984 bildades föreningen som nu tar hand om kvarnen. Och vi är framme vid Kvarnvikens kvarn III och nutid, då kvarnen fungerar som museum. Föreningen har successivt renoverat maskiner och utrustning, men än är långt ifrån allt renoverat. Du kan läsa mer här hur kvarnen används idag.

 

Mycket är som sagt intakt sedan 1880, och det gäller också kraftöverföringen. I alla fall i själva kvarnen. Kraftöverföringen till magasinet är tyvärr skadad. Du kan läsa här om hur kraftöverföringen i kvarnen och magasinet ursprungligen fungerade.